Livet i Finland

Städer

Työsopimuksen sisältö
theme icon

Innehållet i arbetsavtalet

Arbetsavtalet upprättas i två exemplar, ett till den anställda och ett till arbetsgivaren. Arbetsavtalet innehåller vanligen åtminstone följande punkter:

  1. Parterna som ingår arbetsavtalet

Både arbetsgivaren och den anställda undertecknar arbetsavtalet.

  1. Tidpunkten då arbetet inletts
  2. Om avtalet är tillsvidare gällande eller tidsbundet

Huvudregeln är att arbetsavtalet gäller tillsvidare. Detta innebär att arbetet pågår tills den anställda säger upp sig eller tills arbetsgivaren säger upp den anställda. Arbetsgivaren ska ha en välgrundad orsak för att säga upp en anställd. Godtagbara orsaker för uppsägning definieras i arbetsavtalslagen. När arbetsavtalet gäller tillsvidare har arbetstagaren en fast eller permanent anställning.

Ett tidsbundet avtal innebär att man har avtalat om tidpunkten då arbetet inleds och avslutas. Arbetsavtalet kan vara tidsbundet om det finns en välgrundad orsak till detta. Lagar och kollektivavtal reglerar exakt när tidsbundna anställningar får tillämpas.

En anställning kan vara tidsbunden om orsaken är till exempel

  • vikariat
  • praktik
  • projekt
  • efterfrågan eller säsongtopp

Om arbetsavtalet är tidsbundet binder det båda parterna en bestämd tid, om man inte har kommit överens om möjligheten till uppsägning. Ett tidsbundet avtal kan hävas endast av mycket vägande skäl.

  1. Prövotid och längden på den

Man kan komma överens om en prövotid i anställningens början. Prövotiden kan vara högst sex månader. Vid en tidsbunden anställning kan prövotiden vara högst hälften av den tid anställningen pågår. Under prövotiden kan arbetstagaren bedöma om arbetet lämpar sig för honom eller henne och arbetsgivaren kan bedöma om arbetstagaren är lämplig för arbetet. Under prövotiden kan arbetstagaren och arbetsgivaren häva arbetsavtalet utan uppsägningstid. Grunderna för hävande av ett arbetsavtal under prövotiden får inte vara diskriminerande. Arbetstagaren får normal lön under prövotiden.

  1. Platsen för utförandet av arbetet
  2. Arbetsuppgifterna
  3. Lönen och utbetalning av lönen

Lönen bestäms enligt kollektivavtalet. Om branschen inte har ett kollektivavtal har arbetstagaren rätt till en skälig lön. Arbetsgivaren får inte betala en lön som är mindre än vad som fastställs i kollektivavtalet. Lönen kan innehålla olika förmåner. Typiska lönetillägg i Finland är erfarenhetstillägg, övertidstillägg och skiftarbetstillägg.

Avlöningsdagen är vanligen en eller två gånger i månaden. Arbetsgivaren betalar in lönen på bankkontot. Arbetstagaren har rätt att få en lönespecifikation där det står vad lönen består av.

När man talar om lön avser man oftast bruttolönen (bruttopalkka) från vilken skatter och personalbikostnader dras av. Den lön som betalas till arbetstagaren är nettolönen (nettopalkka).

  1. Arbetstid

I avtalet ska den regelbundna arbetstiden nedtecknas. Arbetstiden ska följa arbetslagstiftningen och kollektivavtalet.

  1. Semester och semesterpenning

Arbetstagaren har rätt att få samma lön under semestern som under arbetet. Dessutom betalas en semesterpenning. Utbetalningen av semesterpenning baserar sig på kollektivavtalet. När anställningen upphör har arbetstagaren rätt att få semesterersättning för de dagar som han eller hon inte har fått semester eller semesterersättning för vid tidpunkten för anställningens upphörande.

  1. Uppsägningstid

Ett tillsvidare gällande arbetsavtal upphör antingen när arbetstagarens eller arbetsgivarens uppsägningstid har gått ut. Uppsägningstiden är den tid som arbetstagaren är skyldig att arbeta innan arbetet upphör. Under uppsägningstiden har arbetstagaren samma rättigheter och skyldigheter och han eller hon får normal lön. Om arbetsgivaren säger upp en arbetstagare måste arbetsgivaren ange orsaken till detta. Arbetsavtalslagen beskriver vilka orsaker som är godtagbara för uppsägning.

  1. Omnämnande om viket kollektivavtal arbetsavtalet följer

linkkiArbets- och näringsministeriet:
Arbetsavtal och anställningfinska | svenska | engelska